Kompostering

Om du komposterar både trädgårdsavfall och matavfall hemma så får du ett bra material för jordförbättring, planteringsjord och toppdressing av gräsmattan. Du behöver då både en trädgårdskompost och en kompostbehållare som är isolerad och skadedjurssäker, en så kallad varmkompost. Konsumentverkets marknadsöversikt av kompostbehållare innehåller upplysningar om behållare som säljs i Sverige.

Kompostering av matavfall ska, enligt renhållningsordningen, alltid anmälas till Renhållningen.

Om du komposterar har du möjlighet att få glesare sophämtning och därmed kan du spara pengar.

Matavfall

I varmkomposten är det främst mikroorganismer som sköter nedbrytningen. Nedbrytningen i en varmkompost går betydligt snabbare än i trädgårdskomposten eftersom temperaturen blir högre, upp mot 70 grader. Om komposten inte känns varm kan det bero på sammansättningen. Det kan vara för lite näring, dålig luftomsättning, för torrt eller för fuktigt i komposten.
 

Så här komposterar du ditt matavfall

Du behöver en sluten, isolerad behållare för att få komposteringen att fungera året runt. En stor behållare behöver inte ha lika tjock isolering som en liten behållare. Den får inte vara lufttät samtidigt som skadedjur inte ska kunna ta sig in. Komposten får inte placeras för nära grannen eller i närheten av en vattentäkt.
 

• Lägg kvistar eller annat grovt material i botten för att få bra luftcirkulation i komposten.
• Lägg i olika typer av material. Kväverika material som gräsklipp och matavfall ska varvas med kolrikt material. Bark, spån, löv eller annat trädgårdsavfall är rikt på kol.
• Snabbast nedbrytning får du om du finfördelar avfallet.
• Komposten får varken bli för torr eller för blöt. Den ska kännas som en urkramad svamp. Är den för torr måste du vattna och är den för blöt så blandar du i material som suger åt sig fukt.
• Komposten sjunker ihop efterhand när nytt avfall läggs i. Täck alltid det nya avfallet med strömaterial som jord, sågspån, kutterspån eller trädgårdsavfall.
• Blanda och lufta det översta skiktet i komposten varje gång du lagt i något nytt. För att komposten ska få tillräckligt med syre måste du ibland även lufta på djupet.
• Töm hushållsavfallet ofta.
• Täck komposten med strömaterial om du upptäcker flugor.  

Ofta tar det sex månader innan det mesta av komposten brutits ner, men sen måste jorden ligga och eftermogna en tid. Därför är det viktigt att ha ett fack eller en behållare där jorden kan ligga medan du fyller på nytt material i komposten. Om du blandar den näringsrika hushållskomposten med trädgårdskomposten som har mindre näring och efterkomposterar så får du ett bra material som är lätt att använda i trädgården.
 

Det här kan du kompostera

Du kan kompostera i princip allt som är nedbrytbart från djur- eller växtriket.

• Matrester
• Skal och rester från frukt och grönsaker
• Tepåsar och kaffefilter med sump
• Äggskal
• Hushållspapper, ofärgade servetter och näsdukar
• Trädgårdsavfall

 
Det råder delade meningar om man ska tillföra skal från citrusfrukter i komposten då vissa hävdar att förmultningen avstannar. Vill du kompostera citrusskal kan du finfördela dem för att vara på den säkra sidan.

Det här ska du inte lägga i komposten

• Kemikalier, läkemedel
• Dammsugarpåsar
• Cigarettfimpar, tobaksaska
• Aska, kalk
• Plast, glas, metall
• Läder, gummi
• Papper som är vaxat, plastat eller färgat

För att undvika att sprida ogräs med kompostjorden bör du inte lägga i ogräsplantor i frö eller som gått i blom. Lägg inte sjuka växtdelar i komposten, särskilt om du tänker använda jorden i ett växthus.
 
Tänk på att den färdiga kompostjorden är koncentrerad näring och måste spädas ut om du planterar i kruka.

Problem med komposten

• Dålig lukt kan uppstå om komposten är för våt eller kompakt. Gräv om och tillför spån, torvmull eller dylikt som torkar och luckrar upp i komposten.
• Mycket vätska behöver tillsats av torrt täckmaterial som suger upp.
• Flugor försvinner om du blandar komposten ordentligt med täckmaterial.
• Myror är ett tecken på att komposten är för torr. Vattna försiktigt och använd vattenkanna med stril. Täta eventuellt behållaren.
• Långsam förmultning beror på att komposten inte är tillräckligt varm. Du måste öka aktiviteten genom att vända, lufta och röra om. Känn efter om komposten är lagom fuktig. Myror är ofta ett tecken på torr kompost eller låg aktivitet.
• Mögel är svampar som hjälper till med nedbrytningen. Det är inget problem utan en del i komposteringen.

Trädgårdskompost

I trädgårdskomposten är det främst maskar och småkryp (insekter) som sköter nedbrytningen. Trädgårdskomposten behöver inte vara varken isolerad eller skadedjurssäker. En sådan behållare är lätt att bygga själv av till exempel trä eller lecasten. I trädgårdskomposten får man kompostera trädgårdsavfall samt frukt och grönsaker från hushållet. Trädgårdskomposten är även lämplig för efterkompostering av material från varmkomposten. Behållaren bör ha kontakt med marken så att maskar kan röra sig fritt in och ut ur behållaren.

Latrinkompost

För att kompostera latrin så ställs särskilt höga krav på att rätt behållare används. Latrinkomposten måste ha en helt tät botten. Lakvattnet får inte läcka ut till marken. Kompostmaterialet måste efterkomposteras i minst ett halvår innan det används, så att skadliga mikroorganismer hinner dö. Latrinkomposten kan även användas för hushållsavfall.