Bohus varvsområdet

Foto: Björn Stomberg

Föroreningar

De förorenade jordmassorna inom Bohus varvsområdet beräknades enligt tidigare utredningar innehålla bland annat 600 ton bly, 300 ton koppar, 350 ton zink, 5 ton kvicksilver, 9 ton arsenik och stora mängder oljerester. Föroreningarna kom från Götaverken, Lindholmen, och Eriksberg som deponerade avfall här fram till 1960-talet. Totalt har 100 000 ton förorenad jord på en 25 000 kvadratmeter stor yta tagits bort.

Saneringsmetod

Miljödomstolen ställde hårda krav på att själva saneringsarbetet inte skulle medföra att föroreningar kom ut i älven, något som blev styrande vid valet av arbetsmetod. Eftersom skredrisken var relativt stor i delar av området säkrades strandlinjen genom att en tryckbank lades ut i älven vid strandkanten. Tryckbanken består av tusentals ton sten som har lagts ut i vattnet och som hindrar marken från att skreda ut i älven.

Nästa steg var att torrlägga saneringsområdet så att de jordmassor som schaktades bort skulle vara så torra som möjligt. Älven skärmades av med hjälp av spont (en "vägg" av stål) några meter ut i vattnet. På landsidan satte man upp tätskärmar för att hindra grundvatten från att rinna in i saneringsområdet. Mellan sponten och tätskärmarna pumpades sedan älvvattnet bort, och grundvattennivån sänktes. Den här metoden gjorde att marksaneringen kunde genomföras utan att föroreningarna kom i kontakt med älvvattnet. Den förorenade jord som grävdes bort transporterades av det norska företaget Noah till ett nedlagt kalkbrott på Langøya i Oslofjorden, en deponi som godkänts av den norska motsvarigheten till Naturvårdsverket.

Det vatten som pumpades bort innanför sponten skulle föras tillbaka till Göta älv, men först efter en omfattande reningsprocess. Reningen av vattnet skedde i flera steg, först i bassänger där partiklar och slam sedimenterade (sjönk till botten), därefter i flera olika filteranläggningar. Denna reningsmetod används även i det tredje saneringsområdet Surte 2:38.

Entreprenörer/konsulter

Projektör: Cowi
Entrepenad: NCC
Byggledning: Sweco
Miljökontroll: Cowi
Mottagare av förorenad jord: Noah A/S (Norskt företag)

Efterkontroll

För att kontrollera att det inte sker något läckage av metaller och andra föroreningar till vattnet sattes provtagningsutrustning ut i älven, norr och söder om saneringsområdet. De har bytts ut och lästs av varje månad under en tremånadersperiod. Analysen av efterkontrollens provtagningar visar att inga mätbara föroreningshalter läcker ut från det sanerade området. En fullständig slutrapport blir klar under våren 2012.

Finansiering

Naturvårdsverket har beviljat 130 miljoner kronor i statligt bidrag till sanering av området. Ale kommun bidrar med 6 miljoner kronor.