Ordlista

A

ABVA: allmänna bestämmelser för användandet av kommunalt vatten och avlopp, utarbetade av Svenskt vatten.
Allmän vatten- och avloppsanläggning: anläggning som används och ska användas till att leverera/mottaga vattenförsörjningen eller spillvatten från bostadshus eller annan bebyggelse. Anläggningen bedrivs av kommun eller av annan och som har förklarats som allmän.
Aktiv kol: små kolkorn med en mängd porer i; ytan som kan absorbera andra ämnen är 1 000 m²/gram kol.
Alkalisk: (om lösning) som har överskott på hydroxjoner, det vill säga - pH är högre än 7.
Alkalisering: dricksvatten görs alkaliskt (basiskt) före distributionen för att minska korrosionen i ledningssystemet. Vattnets pH-värde höjs till ca 8,0 och vattnets kolsyra neutraliseras.
Analys: dela upp de olika kemiska beståndsdelar.
Anslutningsavgift: en avgift som betalas när man ansluter sin fastighet till det kommunala ledningsnätet. Det är en engångssumma.
Area: yta eller mått på en figurs/tomts totala ytinnehåll.
Atmosfären: ett gashölje runt jorden som skyddar allt liv på jorden. Gashöjet hålls kvar med hjälp av jordens gravitationskraft.
Avhärdning: hårt vatten kan behöva avhärdas, vilket innebär att vattnet befrias från en del kalcium och magnesium.
Avlagringar: stelnat material som fett, sand, sten eller rost som hindrar vattnet att rinna fritt i ledningarna.
Avlopp: ett gemensamt ord för dag- och spillvattenledningar.
Avrinningsområde: det område som via bäckar och små åar rinner till. Oftast en sjö eller ett större vattendrag.
Avvattning: vattnet tas bort ur slam genom pressning eller centrifugering.
Avvikelse: om något inte stämmer med tidigare mätningar eller om en analys faller utanför uppsatta riktlinjer.

B

BDT-vatten: spillvatten från bad, disk och tvätt. Vattnet kan även kallas gråvatten.
Bevattningsdamm: för lagring flera månader av vatten som är behandlat i biodamm, vattnet används för bevattning.
Biologisk damm (biodamm): damm där mikroorganismer bryter ner organiskt material i avloppsvatten.
Biologisk rening: det tredje steget i rening av avloppsvattnet. Bakterier bryter ner organiskt material i avloppsvattnet.
Biomull: avloppsslam som klarar kraven i överenskommelse mellan VAV, LRF och Naturvårdsverket.
Biosfär: den tunna hinna runt jorden där det finns liv.
Brukningsavgift: den avgift som baseras på vattenförbrukningen. Avgiften kan man själv påverka genom att öka eller minska sin vattenförbrukning.
Bräddning: avloppsvattnet går rakt ut i recipienten utan att först ha behandlats i reningsverket.

D

Dagvatten: ytligt avrinnande vatten såsom regn- och smältvatten.
Densitet: en vikt/volymenhet. Vattnets densitet är 1 000 kg/m³.
Desinfektion: rening från smittoämnen.
Dimension: inom VA innebär det hur stora ledningarna är i diametern, eller hur stor/litet vattenflödet är/blir vid torrt/regnigt väder.
Dricksvatten: vatten för hushållsändamål. Dricksvatten klassificeras som ett livsmedel och lyder därmed under Livsmedelslagen.
Dricksvattenkundgörelsen: Livsmedelsverkets regler för dricksvattenförsörjningen. Den innehåller bland annat tekniska, estetiska och hälsomässiga gränsvärden för dricksvattnet.
Driftstörning: när det har blivit en läcka i ledningen, stopp i ledning etc. och vattnet stängs av.
Drän(erings)vatten: det överflödiga vattnet som infiltreras i ledningar genom fogar och rörväggar.
Dräneringssystem: används för överflödigt vatten ur marken som avleds genom rör för att hålla torrt runt husgrunden eller annat.
Duplikatsystem: har olika ledningar för spillvatten och dagvatten.

E

Evaporation: avdunstning från mark och vattenytor.
Enskild anläggning: en anläggning för vatten eller avlopp som inte är ansluten till den allmänna anläggningen.

F

Fast kostnad: kostnad som man inte kan påverka.
Fekalier: avföring.
Filtrering: ett sätt att sila bort föroreningar. Sand är det vanligaste filtermaterialet inom vattenreningstekniken.
Flockar: snöflinge liknande partiklar som bildas vid fällning i den kemiska reningen av avloppsvattnet.
Flotation: man blåser in luft i vattnet så att små luftblåsor fäster vid flockarna som då flyter upp till ytan och kan tas bort.
Fogar: den skarv som bildas mellan rören.
Fosfor: är nödvändigt för alla levande celler, man kan dock inte finna fosfor i fri form i naturen.
Fossila bränslen: är bland annat kol, olja och naturgas. De har bildats för mycket länge sedan och är inte förnybar.
Fällningskemikalier: olöslig förening som bildas av ämnen i vattnet och ämnen som sätts till avloppsvatten.
Fällningsdamm: biologisk damm där man tar bort fosfor genom att sätta till fällningskemikalier.
Förbindelsepunkt: den speciella punkt där privat fastighetsledning - servisledningen, ansluter sig till kommunal ledning.
Försedimentering: en bassäng i reningen av avloppsvattnet där organiskt material och tyngre partiklar sjunker till botten och kan skrapas bort.

G

Gemensamhetsanläggning: anläggning som är skapad vid en lantmäteriförrättning och är gemensam för flera fastigheter och som är till för en permanent betydelse för dem, såsom dricksvattenleverering.
Gjutjärn: material som ledningar är gjorda av, användes ofta förr.
Grundvatten: vatten som finns djupt in i jorden, rent och klart. Blir det förorenat så tar det lång tid innan det blir rent, om någonsin.
Gråvatten: spillvatten från bad, disk och tvätt.
Gränsvärden: anger tillåtna halter av vissa ämnen i dricksvatten eller slam.

H

Humus: markens mer eller mindre förmultna organiska material.
Hushållsspillvatten: se spillvatten.
Huvudman: den som driver en allmän VA-anläggning.
Huvudledning: är den största ledningen som transporterar allt dricksvatten till kunderna.
Hydrologi: läran om vattnet.
Hydrosfär: vattnet på jordens yta. Den omfattar hav, floder sjöar och is samt vatten i atmosfären.
Hygienisering: sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas. I slam sker det genom rötning till så kallat rötslam. Slam kan också hygieniseras genom att det luftas eller kalkas.
Hårdhet: vatten innehåller olika kemiska föreningar bland annat kalcium- och magnesiumförening. Hårt vatten innehåller mycket kalcium och magnesiumjoner, dessa föreningar löses ut från mark och bergarter och förs ut till sjöar och vattendrag. Hårdheten delas in i 5 klasser och beräknas i tyska grader, dH .

I

Infiltration: när vatten sakta får rinna genom marken. Som vid rening genom ett sand- eller gruslager.
Infrastruktur: rör, ledningar, vägar med mera.

J

Jonbyte: ett sätt att avhärda vattnet genom att kalciumjoner byts ut mot natriumjoner i ett jonbytesfilter.

K

kbm: kubikmeter, förkortas även m³. En kubikmeter är 1000 liter, ett badkar rymmer 100 liter och årsförbrukningen beräknas ligga på 150 m³.
kvm: kvadratmeter, förkortas även m². En kvadratmeter är en yta (area) av en kvadrat (fyrkant) med 1 meter på alla sidor.
Kemisk rening: steg tre i reningen av spillvattnet. Fosfater i spillvattnet får bilda kemiska föreningar med till exempel aluminium eller järn. Det bildas flockar som kan avskiljas genom sedimentering.
Koldioxid: kemiska formlen är CO2 och är en lukt- och färglös gas som bildas när man förbränner kolföreningar i syre som kol,olja och naturgas.
Kombinerat avloppssystem: ett gammalt system som innebär att dag- och spillvatten rinner i samma ledning.
Kommunfullmäktige: det högst beslutande organ i en kommun.
Konstgjort grundvatten: ytvatten som infiltreras i en sand- eller grusbädd, som en rullstensås, för att sedan användas som dricksvatten.
Korrosion: frätning på särskilda metallytor, till exempel rost.
Kretslopp: när något kommer tillbaka eller kan användas igen. Det finns dels naturliga kretslopp, som vattnets kretslopp och dels de kretslopp som människan försöker få till stånd i samhället, som av glas, metaller och avloppsslam (biomull), även kallad - återvinning.
Kubikmeter: förkortas kbm eller m³. En kubikmeter är 1000 liter, ett badkar rymmer 100 liter och årsförbrukningen beräknas ligga på 150 m³.
Kvadratmeter: förkortas kvm och m². En kvadratmeter är en yta (area) av en kvadrat (fyrkant) med 1 meter på alla sidor.
Kväve: är ett icke-metalliskt grundämne och förekommer rikligt i atmosfären.
Kväverening: i vanlig biologisk rening försvinner ca 30% av kvävet från avloppsvattnet. I kväverening tas ytterligare kväve bort som omvandlas och går upp i luften som kvävgas.

L

Latrin: toalettavfall.
Ledningsnät: kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varandra.
Ledningsrätt: rättigheter att lägga ner och bibehålla en allmän VA-ledning på någon annans fastighet. Ledningsrätt upprättas oftast mellan en kommun och en privatperson.
Livsmedel: allt som vi stoppar i mun kan man kalla för livsmedel - utom läkemedel. Det innebär att myndighet har satt riktlinjer på vad för slag färgämn man får tillsätta i mat eller vilka halter av salter ett dricksvatten får innehålla m.m. Sedan 1991 är vatten klassat som livsmedel.
LOD: lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration eller i våtmarker.
LRF: Lantbrukarnas Riksförbund.
Långsamfilter: finkornigt sandfilter som används i vattenverket för att förbättra lukt och smak samt för att minska mängden organiskt material och bakterier.

M

m2: kvadratmeter, förkortas även kvm. En kvadratmeter är en yta (area) av en kvadrat (fyrkant) med 1 meter på alla sidor.
m3: kubikmeter, förkortas även kbm. En kubikmeter är 1000 liter, ett badkar rymmer 100 liter och årsförbrukningen beräknas ligga på 150 m3.
Mekanisk rening: det är det första steget i reningen av spillvattnet. En grovrensning av spillvattnet genom ett galler och försedimentering.
Mikrosil: finmaskig sil som bland annat tar bort annatalger.
Mikroorganismer: små bakterier som är livsviktiga för vår överlevnad.
Miljörapport: en sammanställd rapport över reningsverk, vattenprover, driftstörningar ect. över det gångna året. Rapporten skickas till Naturvårdsverket och är en allmän handling.

O

Organiskt material: material som kommer från naturen som löv,stenar och pinnar.
Oxidation: ett ämne förenar sig med syre eller att elektroner avges i en processen. Används för att avlägsna järn och mangan från grundvattnet som ska bli dricksvatten.
Ozon: är en giftig naturlig gas, kallas även växthusgas, och som skyddar jorden från skadlig UV-strålning från solen. Gasen behövs även för att rena luften på marknivåen.

P

pH-värde: med pH menas vattnets surhetsgrad. Via ämnen i luften och regn så påverkas vattnet i åar, sjöar och hav. Dessa sura eller försurade ämnen kan ändra på vattnets pH. Ett lågt pH skadar djur- och växtlivet i vattnet. Ämnena löser även ut metaller som aluminium, som då indirekt förorsakar förgiftning.
Polyeten: etenplast, plast som används till stuprör och VA-ledningar, används i de nya plastledningar, till exempel är hela Skepplanda verksamhetsområde lagt med plast
Pumpstation: pumpar som finns överallt i kommunen och har till uppgift att pumpa spill- och dag vidare i ledningarna.
PVC: polyvinylklorid är en vanligt plastsort, den används till rör, fönsterkarmar, leksaker m.m.

R

Recipient: vattendrag som tar emot spill- och dagvatten.
Reningsprocessen: den väg som spillvattnet måste ta genom reningsverket för att kunna bli rent och återvända till naturen igen.
Rensgaller: används i reningsverk för att sortera bort de grova avfallet.
Reservoar: det kan vara en damm, sjö eller ett vattentorn, en samling vatten som lagras.
Råvatten: ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten.
Rörlig kostnad: kostnad som man kan påverka genom sin egen användning av, till exempel elektricitet och vatten.
Rötgas: metangas som bildas av metanbakterier, bland annat vid rötning av slam och organiskt material.
Rötkammare: sluten behållare där delar av slammets organiska innehåll bryts ner i en syrefri miljö.

S

Samfällighet: sammanslutning av fastigheter som har en gemensam rätt till mark och som även har ett gemensamt ansvar för skötsel och drift av en gemensamhetsanläggningen.
Sandfång: en bassäng i ett reningsverk där sand, grus och annat sjunker till botten innan vattnet fortsätts att renas.
Sedimentering: en bassäng i reningen av spillvattnet där flockar och andra partiklar sjunker till botten och bildar sediment som kan skrapas bort.
Segjärn: material som ledningar är gjorda av, användes ofta förr.
Separat avloppssystem: spillvatten respektive dagvatten leds i skilda ledningar. Detta system började man bygga efter 1960.
Servisledning: den ledning som går från den privata fastigheten till den kommunala ledningen.
Servitutavtal: ett avtal mellan fastighetsägare, eller annan nyttjande som en väg, vattenledning, el- teleledning. Servitut är ett stort begrepp som endast förklaras i dess enklaste form här.
Självfall: uppstår när vatten rinner av sig själv nerför en backe, slänt och ledning.
Självfallsledning: ligger i fall, så att vattnet rinner av sig själv till reningsverket med hjälp av tyngdkraften.
Självkostnadsprincipen: när en verksamhet inte får ha något vinstsyfte som en kommunal verksamhet.
Slam: rest efter rening av spill- eller dagvatten.
Slamöverenskommelsen: träffades 1994 mellan VAV, LRF och Naturvårdsverket.
Snabbfilter: sandfilter som består av grövre sand än vid långsamfilltrering och används i vattenverket för att avskilja material som restflockar från den kemiska fällningen.
Spillvatten: förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt.
Spygatt: en brunn för avledning av dagvattnet
Statens VA-nämnd: en rättslig instans som prövar vatten- och avloppsärenden som har överklagats.
Ståndrör: vattenmätare för tillfälligt bruk.
Svartvatten: toalettvatten med både urin och fekalier.

T

Tryckledning: ligger inte i fall, dricksvattnet eller spill- och dagvattnet måste pumpas framåt.
Tryckstegringsstation: pumpar som trycker upp dricksvattnet uppför en backe för att leverera till de boende uppe på höjden.
Tungmetall: ofta använder man ordet för miljöfarliga metaller såsom bly, kvicksilver, kadmium och uran. Tungmetall finns även i livsnödvändiga metaller såsom järn, zink, koppar, selen och i lättmetaller som aluminium.

U

Underhållsberget: begrepp som myntades på 1970-talet för den växande mängden dåligt underhållna ledningar.
U-område: ett område som ska vara tillgängligt för allmänna underjordiska ledningar. Dessa områden regleras i detaljplaner.
Urinsortering: urinen skiljs från fekalierna i en speciell toalettstol. Urinen lagras sedan i tankar för att så småningom transporteras till jordbruket.
Uthållighet/uthållig utveckling: vi som lever i dag ska använda naturresurserna på ett sådant sätt att kommande generationer kan få sina behov tillgodosedda.

V

VA: står för vatten och avlopp.
VA-kollektiv: innebär alla som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp.
VA-lagen: reglerar kommunernas ansvar för vatten och avlopp.
VA-installation: kallas installerade av vattenmätare i hus
VA-nätet: kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varann.
Vattenmätare: en mätare som installeras i husen för att kunna veta hur mycket vatten som förbrukas.
Vattentorn: är en reservoar för vatten. Är oftast placerad högt på ett berg eller en kulle så att vattnet levereras med självfall till abonnenterna.
Vattentäkt: är ett grundvattenmagasin. En sjö eller vattendrag där vattenverket hämtar sitt råvatten.
VAV: Svenska Vatten- och Avloppsverksförening.
Ventil: används för att reglera eller stoppa vattenflöde.
Verksamhetsområde: för att kunna strukturera upp VA-verksamheten delas kommunen upp i olika områden, i Ales fall är de samhällena olika verksamhetsområden.
Våtmarker: myr, mosse,sumpig fuktig mark.

W

WHO: World Health Organization, Världshälsoorganisationen, ett av FN:s viktigaste organ.

Y

Ytvatten: vatten i sjöar och vattendrag.