Den formella planprocessen regleras i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till hur marken ska användas är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Plan- och bygglagen lägger stor vikt vid att planprocessen ska vara demokratisk och att planarbetet drivs med stor öppenhet så att alla berörda blir delaktiga. Samråd ska ske med de som berörs av förslaget och fackinstanser av olika slag ska ges tillfälle att bedöma förslaget.
En normal planprocess innehåller i regel alla de moment som beskrivs nedan. I vissa fall ger dock lagen möjlighet att använda så kallat enkelt planförfarande. Det får användas om ett planförslag är av begränsad betydelse, om förslaget saknar intresse för en bredare allmänhet och överensstämmer med översiktsplanen. Med enkelt planförfarande förkortas handläggningstiden eftersom planen kan antas efter samrådet.
En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer kommunen då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. I andra fall kan kommunen själv initiera en detaljplan, vid till exempel behov av ny skola eller utbyggnad av väg.
Programmet anger utgångspunkter och mål för planen och ger berörda en möjlighet till insyn och påverkan tidigt i planprocessen. Program behövs inte för enklare detaljplaner eller om översiktsplanen ger tillräckliga riktlinjer. Programmet skickas ut på så kallat programsamråd till berörda intressenter. Inkomna synpunkter och yttranden under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse.
Ett förslag till detaljplan upprättas och skickas ut på samråd till alla som är berörda av planen. Dessa kan vara sakägare, länsstyrelsen, förvaltningar inom kommunen, myndigheter, föreningar, grannar och angränsande kommuner. Samrådstiden är i regel tre till fyra veckor och under denna tid kan synpunkter lämnas på förslaget. Efter samrådstiden upprättas en samrådsredogörelse där man redovisar inkomna synpunkter och kommentarer till hur dessa kan tillgodoses eller ej.
Efter samrådet och eventuella revideringar av planförslaget ställs det ut för en slutlig granskning. Utställningstiden är i regel fyra veckor och annonseras i Alekuriren och Göteborgsposten samt på kommunens anslagstavla. Sakägare och andra berörda underrättas i en särskild skrivelse. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Efter utställningstiden upprättas ett utlåtande med inkomna yttranden och hur kommunen ställer sig till dessa.
Det slutliga förslaget till detaljplan redovisas tillsammans med utlåtande. Kommunfullmäktige antar detaljplaner som handlagts med normalt förfarande och samhällsbyggnadsnämnden antar planer med enkelt förfarande.
Antagandet kan överklagas inom tre veckor från den dag beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. De som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter har rätt att överklaga planbeslutet. Överklagandet prövas av Länsstyrelsen vars beslut i sin tur kan överklagas hos till Mark- och miljödomstolen.
Om inga överklaganden inkommit vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter antagandet. Detaljplanen är då juridiskt bindande.
