Den 13 december 2006 antog Förenta Nationernas (FN) generalförsamling en ny konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson skrev under konventionen för den svenska regeringen den 30 mars 2007 i New York. Sveriges riksdag antog konventionen och ett tilläggsprotokoll den 15 december 2008 och den 14 januari 2009 trädde konventionen i kraft i Sverige.
En stat som har antagit konventionen ansvarar för att rättigheterna förverkligas på alla nivåer i samhället, nationellt, i regioner och landsting och i alla kommuner i landet. Landets lagar ska stämma överens med de krav som en konvention ställer.
Konventionens syfte är att se till att alla människor får lika möjligheter att ta del av sina mänskliga rättigheter.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av ett förord som inte är lagligen bindande. Artiklarna 1—4 är konventionens hörnstenar som beskriver grundläggande principer om att vi trots olikheter och olika förutsättningar är lika mycket värda och har samma rätt att själva välja hur vi vill leva. Det betyder att ingen ska diskrimineras och att alla ska ges lika möjligheter att delta i samhället. Artiklarna 5—30 är rättighetsartiklar och artiklarna 31—50 är procedurregler. De reglerar hur konventionen ska genomföras, följas upp och övervakas.
Konventionen innebär inga nya rättigheter utan förtydligar att de mänskliga rättigheterna också gäller personer med funktionsnedsättning. Konventionen gör synlig vilka rättigheter som finns, bland annat rätten till hälsa, arbete, fritid, lag och rätt, utbildning och privatliv.
Riksdagen antog den 31 maj 2000 den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, kallad "Från patient till medborgare". Målet för den nationella handikappolitiken är ett samhälle som gör det möjligt för människor med funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Handlingsplanen slår fast att en person med funktionshinder inte ska betraktas som "ett föremål för särskilda åtgärder" utan ska ses som en medborgare med lika rätt och lika möjligheter att bestämma över sitt liv och få sina önskningar respekterade.
Kommunfullmäktige i Ale fastställde den 30 mars 1998 "Handikapplan — för delaktighet och jämlikhet". Planen reviderades av vård- och omsorgsnämnden den 2 september 2002. Den 28 augusti 2007 beslutade Kommunstyrelsens arbetsutskott att planen ska revideras.
En arbetsgrupp med representanter från funktionshinderrörelsen, vård- och omsorgsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, utbildnings- och kulturförvaltningen, miljö- och byggförvaltningen, tekniska förvaltningen samt kommunstyrelsens förvaltning har arbetat fram en ny funktionshinderpolitisk plan för Ale kommun, "Ale för alla".
Planen bygger på Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Remissorgan var alla kommunens nämnder, Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Alebyggen, Hyresgästföreningen, pensionärsföreningar samt funktionshinderorganisationerna i Ale kommun. Rådet för Funktionshinderfrågor var arbetsgruppens referensgrupp.
För att skapa ett tillgängligare samhälle i Ale kommun, i enlighet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, bildades i december 2005 en arbetsgrupp med en representant från varje förvaltning och representanter från funktionshinderrörelsen i Ale kommun. Arbetsgruppens uppdrag delades in i tre steg:
Tillgänglighetsprojektet avslutades i december 2010 när alla enkelt avhjälpta hinder som inventerades i steg 1 var åtgärdade.
