Modifiering av projektet

Ale kommun valde under 2010 - alltså halvvägs in i det treåriga pilotprojektet, att ta sin IT-satsning i skolan vidare till att omfatta de allra yngsta skolbarnen.

Varför just de allra yngsta barnen? För att utförligt kunna svara på det tänker vi att följande historik kan tjäna sitt syfte:

Vi har upplevt förändringar på många plan de senaste 15 åren i Ale kommun. Den digitala kompetensen har ökat markant hos de allra flesta som arbetar i vår verksamhet. Vad som bekymrat oss är dock att inga generellt signifikanta resultatförbättringar i måluppfyllelse har skett med datorernas intåg i skolan.

En till En-projektet har inte kunnat ställas i relation till måluppfyllelsen på grund av den åldersspridning och den korta tid vi varit igång. Däremot har skolorna i Ale kommun, jämfört med Sverige i övrigt, haft en på papperet hög nivå på infrastruktur och utrustning av datorer. Den högsta utrustningsnivån har, ända fram till En till En-projektets start, återfunnits bland högstadiets och gymnasiets elever och lärare.

Att vi haft problem med att uppnå rikets snittnivåer vad gäller meritmedelvärde (genomsnittsvärde för en elevs samtliga betyg) och behörighet till gymnasiet de senaste 15 åren ger hur som helst en fingervisning om att datorn och tekniken i sig inte utgör någon mirakelkur. Mirakelkuren ligger i att använda tekniken rätt!
Vi har heller inte i tillräckligt hög grad kunnat se att datorn integrerats i undervisningen bland de äldre eleverna, ej heller att lärarna, generellt sett, förändrat sitt sätt att undervisa. Totalt sett är lärare till de yngre barnen mer benägna att undervisa tematiskt och ämnesövergripande.

Vi vill inte att eleverna bara skall vara konsumenter av kunskap. Vi vet att 20:e århundradets kunskapskrav innebär att eleverna i högre grad måste bli producenter av kunskap, individuellt och i samarbete med andra. Detta kräver djupare förståelse, kreativitet och en förmåga
att kommunicera med hjälp av det talade språket och den teknik som finns tillgänglig.
Lärare behöver därför lägga upp sin undervisning på ett sätt som tränar eleven på 21st Century Skills — lika mycket som på basfärdigheter och ämneskunskaper.

Tillbaka till frågan "Varför just de allra yngsta barnen?" Jo, på grundskolan har det visat sig vara alldeles särskilt gynnsamt för läs- och skrivinlärningen att använda datorer i stor grad. Och läs- och skrivinlärningen sker ju i de tidigaste åldrarna. Läsförmågan utgör den viktigaste framgångsfaktorn för elevers lärande genom hela skolsystemet och för de allra flesta av skolans ämnen. Med datorns hjälp övervinns många hinder för inlärning och möjligheterna ökar att möta varje elev på rätt nivå.
Lusten att lära och samarbetet mellan elever ökar med datorn som redskap. Datorerna har visat sig vara ett utmärkt redskap som stöd för barn i behov av särskilt stöd och därmed ligger en satsning på de yngre helt i linje med vår och andra kommuners tankar om det lönsamma med tidiga insatser. Vi talar ofta i Ale om tidiga insatser av specialpedagogisk karaktär som
en av många preventiva åtgärder i arbetet med att motverka normbrytande beteende och utanförskap.

I nyhetsbrev nr 8/2010 från Skolverket står följande att läsa:
"Medierådets rapport "Småungar & medier" visar att två tredjedelar av 2-5-åringarna och nästan alla 5-9-åringarna regelbundet använder datorer. I rapporten konstateras också att ju äldre barnen blir desto mer tar Internet och sociala medier över från tv-tittandet. Dessutom har barn till föräldrar under 30 år högre digital kompetens. Dessa föräldrar tar också för givet att barnen har tillgång till moderna lärverktyg och Internet i skolan.
- Skolans legitimitet utmanas när den skiljer sig för mycket från den värld som barnen och föräldrarna lever i, säger Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket. Han menar att det nu handlar om att eleverna ska få hjälp att utveckla den digitala kompetens som de behöver."

Vi i Ale kommun menar att den datorvana som eleverna, enligt nya läroplanen Lgr 11, ska ha då de kommer till gymnasiet måste utvecklas långt tidigare. När våra elever kommer till gymnasiet vill vi att de inte bara har en grundläggande datorvana - den ska vara utvecklad och eleverna ska dessutom med hjälp av moderna lärverktyg utvecklat både basfärdigheter och 21st Century Skills. Hur ska våra skolor annars kunna konkurrera som den bästa arenan för lärande?

Med stöd av forskning på området, andras erfarenheter och av de erfarenheter vi själva gjort i vårt En till En-projekt har vi funnit att satsningen i årskurs 1—3 är en naturlig och logisk väg att gå vidare på. Arbetssätt och undervisningens upplägg är i de yngsta åren mer inriktat på temaövergripande studier och helhetsperspektiv. Under höstterminen år 2010 utrustades därför samtliga Ale kommuns elever i årskurs 1—3 med varsin bärbar dator.

Vår långsiktiga plan är att satsningen på En till En ska omfatta hela grundskolan senast läsåret 2015/2016. Vi kommer därför att behöva anpassa mål och syfte för satsningen i förhållande till respektive åldersgrupp.