Kommunfullmäktige fastställer taxan för livsmedelskontroll. Beslut om riskklassning och årlig kontrollavgift tas av Miljö- och byggnämnden. Avgiften ska användas för att bekosta miljö- och byggförvaltningens livsmedelskontroll. Dessutom ska en avgift betalas när miljö- och byggförvaltningen handlägger an-sökan om godkännande, anmälan om registrering samt vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen som tex. upp-följning av underkänd inspektion eller när ett prov inte har varit bra och omprovtagning måste ske.

Riskklassificering
Alla livsmedelsverksamheter ska delas in i olika riskklasser beroende på vilken sorts hantering de har samt i vilken omfatt-ning hanteringen sker. Man tar även hänsyn till om de livsme-del som hanteras ska serveras till känsliga konsumentgrupper. Modellen är indelad i två delar, en riskmodell och en erfaren-hetsmodul, och visar vilken kontrollavgift man får. Genom att titta på riskerna beräknar man alltså hur mycket tid som kommer att gå åt till kontroll per år.

Riskfaktor 1 – typ av verksamhet

Typ av verksamhet	Exempel på typ av livsmedelshantering	Riskpoäng
Högrisk	Tillverkning av maträtter från rå fisk/kyckling/kött Transport av varmhållna livsmedel Nedkylning	55
Mellanrisk	Kokning av ris/pasta/potatis Tillverkning av smörgåsar, sallader och smörgåstårtor Återuppvärmning och varmhållning med efterföljande servering	35
Lågrisk	Kylförvaring Upptining Manuell hantering av glass	15
Mycket låg risk	Bakning Hantering av livsmedel som inte kräver kyla Hantering av frysta livsmedel Uppvärmning av fryst, bearbetad produkt.	5

Riskfaktor 2 - produktionens storlek

Omfattning	Konsumenter/portioner per dag (restaurang, café, skolkök mm)	Antal anställda (årsarbetskrafter hos butiker, grossister mm)	Risk-poäng
Mycket stor	> 250 000		55
Stor	> 25 000 - 250 000	> 30	45
Mellan	> 2 500 - 25 000	11-30	35
Liten	> 250 - 2 500	4-10	25
Mycket liten	> 25 -250	1-3	15
Ytterst liten	< 25	< 1	5

Säsongs- och deltidsanställda räknas om till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft beräknas arbeta cirka 200 dagar på heltid.

Riskfaktor 3 – Konsumentgrupper

Livsmedel tänkt att konsumeras av känsliga grupper	Riskpoäng
Barn under 5 år	10
Personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. patienter på sjukhus, gravida, personer på äldreboenden)	10
Personer med livsmedelsrelaterad allergi eller annan överkänslighet mot livsmedel	10

Riskklasser (summan av riskfaktor 1-3)

Riskklass	Riskpoäng
1	100 -
2	80 - 90
3	60 - 70
4	40 - 50
5	- 30

Erfarenhetsmodul
Den erfarenhet miljö- och byggförvaltningen får av hur väl verk-samheten sköts vid kontroll, bl.a. inspektioner, skall i framti-den avgöra vilken erfarenhetsklass verksamheten hamnar i. Vid riskklassningen 2007 och vid nya anläggningar placeras verk-samheten i erfarenhetsklass B.

Kontrolltid
Utifrån den riskklass och erfarenhetsklass som verksamheten är placerad i tilldelas anläggningen en årlig kontrolltid.

Årlig kontrolltid i timmar

Riskklass	Erfarenhetsklass
	A	B	C	D
1	16	32	64	128
2	8	16	32	64
3	4	8	16	32
4	2	4	8	16
5	1	2	4	8

Årlig kontrollavgift
Antal kontrolltimmar multiplicerat med kommunens fastställda timtaxa för livsmedelskontroll ger den årliga avgiften. En verk-samhet som tillagar rått kött (55 poäng) i mellan 25 och 250 portioner per dag (15 poäng) utan att rikta sig till känsliga konsumentgrupper (0 poäng) hamnar i riskklass 3. Kontrollti-den blir då 8 timmar per år i erfarenhetsklass B. Om man multiplicerar 8 timmar med timtaxan på 730 kronor per timme får man en årlig avgift på 5840 kronor.

För mer information se länk till sammanfattning av Livsmedelsverkets "Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter" uppe till höger.

Sidansvarig: Karin Svenning

Till toppen | Startsida | Skriv ut