Vilka regler gäller i naturen?

En lång rad lagar, förordningar och regler har tillkommit för att skydda vår natur och den biologiska mångfalden.

Foto: Ale kommun

Allemansrätten

Allemansrätten gör att vi alla har tillgång till naturen, men där ingår såväl rättigheter som skyldigheter. Det innebär att ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Grundregeln är att ”Inte störa – inte förstöra”. Du kan läsa mer om Allemansrätten hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats..

Strandskydd

Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller vid kuster, sjöar och vattendrag. Inom strandskyddat område är det förbjudet att:

uppföra nya byggnader,
ändra byggnader eller sätta upp andra anläggningar eller anordningar som avhåller allmänheten från att röra sig där,
gräva, spränga eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer,
utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv.

Dispens från strandskyddet kan sökas hos kommunen. För dispens krävs särskilda skäl och dispens får endast ges om det är förenligt med strandskyddets syften.

Läs mer om strandskydd hos Naturvårdsverket. Länk till annan webbplats.

Biotopskyddsområde

Ett antal viktiga livsmiljöer (biotoper) för djur och växter omfattas av skydd enligt Miljöbalken. Åtgärder som kan skada dessa naturvärden är inte tillåtna.

Det gäller:

alléer,
källor med omgivande våtmark i jordbruksmark,
odlingsrösen i jordbruksmark,
pilevallar,
småvatten, öppna diken, bäckar och våtmark i jordbruksmark,
stenmurar i jordbruksmark,
åkerholmar.

Dispens från biotopskyddet kan sökas hos Länsstyrelsen om det finns särskilda skäl. Länk till annan webbplats. . Mer information om biotopskyddsområden finns hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats..

Värdefulla skogsområden med betydelse för djur- och växtliv kan utses som biotopskyddsområde efter beslut av Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats. eller kommunen. Inom det skogliga biotopskyddsområdet är åtgärder som kan skada naturvärdena är inte tillåtna. Markägaren får ersättning för det intrång i brukandet som beslutet medför.

Samråd enligt miljöbalken

En åtgärd som väsentligt kan påverka eller ändra en befintlig naturmiljö kräver samråd med Länsstyrelsen enligt 12 kap 6§ miljöbalken. Det kan handla om grävning, schaktning, ledningsdragning, anläggningar av olika slag. Det kan också handla om fällning av skyddsvärda träd eller genomförande av ett stort tävlingsarrangemang. Länsstyrelsen avgör om åtgärden får utföras och vilka eventuella villkor som gäller. Detta gäller för alla områden, inte bara skyddade områden.

Läs mer om samråd hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats..

Särskilt skyddsvärda träd

Ju äldre ett träd är, desto mer artrikt är det. Många hotade och sällsynta lavar, insekter och fåglar är beroende av just gamla eller håliga träd för sin livsmiljö.
Det handlar om:

Jätteträd - Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter.
Mycket gamla träd - Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år.
Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
Grova hålträd - Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter och har en utvecklad hålighet.
Efterträdare till jätteträd, alltså träd som är över 2 meter i omkrets, kan i vissa fall också kräva samråd.

Åtgärder som väsentligt kan påverka särskilt skyddsvärda träd kräver samråd med Länsstyrelsen. Väsentlig påverkan innebär exempelvis: avverkning, toppkapning, kraftig beskärning, åtgärder som ger upphov till rotskador, uppförande av byggnad/anordning inom 15 gånger stamdiametern från stammen, grävarbeten, upplag och liknande inom 15 gånger stamdiametern från stammen.

Länsstyrelsen avgör om åtgärden får utföras och vilka eventuella villkor som gäller Länk till annan webbplats..

Vattenverksamhet

En åtgärd, exempelvis grävning eller anläggande av brygga i vattendrag, våtmarker, sjöar och hav kräver anmälan till Länsstyrelsen, ibland också tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Mer information vattenverksamhet och hur en anmälan görs till Länsstyrelsen finns här Länk till annan webbplats..

Naturreservat

Naturreservat är en skyddsform av naturområden på land eller till havs som regleras i miljöbalken. I Ale kommun har naturreservaten bildats efter beslut av Länsstyrelsen. Förvaltning och skötsel av reservaten har delegerats till Västkuststiftelsen. Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärden. Syftet med naturreservatet avgör vilka begränsningar som gäller. Gränsen för reservatet markeras som regel av stolpar med en vit snöstjärna på. Skyltar informerar om vad som gäller när du besöker naturreservat.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är ett nyttjanderättsavtal mellan en markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen. Även kommunen kan skriva naturvårdsavtal med markägare. Syftet är att utveckla och bevara de höga naturvärden som redan finns. Markägaren får ersättning för det intrång i brukandet som beslutet medför.

Natura 2000

Natura 2000 Länk till annan webbplats. är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Syftet är att främja den biologiska mångfalden. Natura 2000-områden i Ale kommun utgörs av: Risveden, Rapenskårs lövskog, Risvedens agkärr, och Slereboån. Områdena ligger i befintliga naturreservat.

Fridlysta växter och djur

Alla orkidéer, groddjur, kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta. Ytterligare 43 växt- och djurarter är fridlysta i vissa län. Syftet är att skydda en växt- eller djurart som riskerar att försvinna eller utsättas för plundring.

Fridlysning kan också ske för att uppfylla internationella åtaganden. EU:s artskyddsförordning anger vad som gäller för fridlysta arter, samt vilka arter som omfattas. Till det kommer nationella och regionala beslut om fridlysning.

För växtarter innebär fridlysningen oftast att man inte får plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada de fridlysta växterna. För djurarter innebär fridlysningen att man inte får döda, skada eller fånga de fridlysta djuren. Fridlysningen av fåglar gäller även deras ägg och bon. I fråga om jakt efter vilt ska istället bestämmelserna i jaktlagstiftningen tillämpas.

Vissa arter har ett starkare skydd som innebär att man inte heller får störa djuren, eller skada deras fortplantningsområden eller viloplatser, exempelvis större vattensalamander, fladdermöss och hasselsnok.

Invasiva arter

Spansk skogssnigel (”mördarsnigel”) jättebalsamin och jätteloka är exempel på främmande invasiva arter som etablerat och spridit sig snabbt i Sverige. Invasiva arter är ett hot mot vår egen fauna och flora och kan orsaka stora skador. EU har listat ett antal sådana arter som särskilt skadliga och vars utbredning på olika sätt behöver motverkas. Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. och Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. har det övergripande ansvaret för arbetet. På myndigheternas webbplatser finns mycket information.

Som trädgårdsägare bör man beakta risken för spridning av invasiva arter via trädgårdsavfallet. Släng aldrig trädgårdsavfall (växter, kompost, jord, damm- eller akvarievatten) i naturen. Trädgårdsavfall tas om hand vid Sörmossens återvinningscentral i Bohus.

Fynd av invasiva arter kan rapporteras på www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats. eller på www.artportalen.se Länk till annan webbplats.

Döda vilda djur – skadade djur

Här finns information om vilda djur och störningar, samt om hur döda djur som hittas i naturen ska tas om hand.

När det gäller betesdjur som rymt eller har skadats ska i första hand djurägaren kontaktas. Frågor som rör betesdjur på strandängarna längs Göta älv kan i viss mån även besvaras av Västkuststiftelsen Länk till annan webbplats..