Ale kommuns logga
Lyssna på sidan Lyssna

Drogförebyggande arbete (ANDT) i Ale kommun

På denna sida presenteras ramarna i Ale kommuns lokala drogförebyggande (ANDT) arbete


Ale kommuns drogförebyggande arbete bygger på samlad kunskap inom ANDT-området och hämtar inspiration och inslag från beprövade erfarenheter och arbetsmetoder såsom EFFEKT eller Örebro Preventions Program - ÖPP, Kronobergsmodellen och Islandsmodellen.


ANDT-ramverk


ANDT-ramverk - Ale kommuns drogförebyggande arbete

Om regeringens ANDT-strategi är ett strategiskt verktyg som pekar ut visionen, riktningen och de övergripande målen så är ANDT-ramverket ett taktiskt hjälpverktyg och en kompass, som bryter ner, begripliggör, konkretiserar och omsätter ANDT-strategin till konkreta handlingar på det lokala planet.

Ramverket omsätter strategin från ett nationellt till ett kommunalt perspektiv, ger oss tydliga ramar i det lokala arbetet och för oss närmare de nationella ANDT-målen.

Du kan läsa mer om Ale kommuns metod för ett effektivt lokalt drogförebyggande arbete, om vårt årshjul för insatserna, våra ANDT-foldrar till höger under "Relaterad information" i handboken Drogkompassen.

Vägledande principer

I Ale kommun tror vi på att ett effektivt drogförebyggande arbete utgår ifrån en helhetssyn, tvärsektoriell och organisationsöverskridande samverkan, aktuell kunskap och evidens och stark lokal förankring.

Det finns en stark koppling mellan droger, beroende, utanförskap och kriminalitet. För att ta ett samlat grepp om missbruksfrågan är det därför i det lokala arbetet viktigt att se till helheten genom att förena det traditionella folkhälsoperspektivet med det mer dynamiska brottsförebyggande i ett gemensamt syfte. Missbruk och narkotikaförsäljning är det som skapar mest otrygghet i alla medborgardialoger och trygghetsundersökningar samtidigt som just narkotikahandel är de kriminella nätverkens främsta inkomstkälla (källor: Polismyndigheten, Tullverket, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning - CAN).

Drogmissbruk för dessutom med sig enorma samhällskostander både på kort såsom på lång sikt och är både ett prioriterat kriminalpolitiskt område liksom ett prioriterat folkhälsoområde.

Problemområdet är komplext, varför ett effektivt drogöfrebyggande arbetet kräver en helhetssyn, en stark förankring (lokalt, regionalt, nationellt), en tydlig prioritering och en välutvecklad intern och extern samverkan och dialog på flera olika nivåer.

Grunderna i praktiskt, lokalt drogförebyggande arbete

I grunden går drogförebyggande arbete ut på att höja medvetenheten om de skadliga effekterna och riskerna med alkohol, narkotika, tobak och dopning (ANTD) i syfte att förhindra alternativt skjuta upp tobaks- och alkoholdebuten bland barn och unga. Det handlar samtidigt om att genom främjande, förebyggande och riktade insatser minska risken för samt förhindra drogmissbruk, dopning och minimera drogernas skadeverkningar i samhället i stort.

Med andra ord går det drogförebyggande arbetet i grunden ut på:

  • prevention (främja/förebygga/förhindra)
  • intervention (ingripa/avbryta/stoppa/vårda)

För att få full effekt i preventions- och interventionsarbetet krävs - kunskap, verktyg och systemtik och långsiktighet i arbetet.

Prevention

Prevention handlar om att främja och uppmuntra hälsosamma val och livsstil och förebygga riskbeteenden och drogdebut. Det handlar om att genom kunskapshöjande kommunikativa insatser utefter ett årshjul slå hål på myter om ANDT samt arbeta för nolltolerans vad gäller tobak, alkohol och andra droger till minderåriga. Olika typer av föräldrastöd och satsningar inom skolan, hälso och sjukvården och på aktiv och meningsfull fritid med ordinarie skolgång och strukturerade fritidsaktiviteter i fokus, är klassiska exempel på generella preventiva insatser.

Brottsförebyggande insatser som t.ex. anti-langnings-åtgärder med tillsyn av tobaks- och alkoholförsäljning, ansträngningar för ökad vuxennärvaro på kvällar och nätter och platser där unga samlas, platssamverkan kring otrygga platser, insatser för att öka allmänhetens anmälningsbenägenhet, liksom andra åtgärder som åsyftar att strypa tillgången på narkotika och minska tillfällen till brott/drog-debut - är samtidigt viktiga inslag i preventionsarbetet.

Som allt preventionsarbete behöver de preventiva insatserna anpassas utifrån aktuell kunskap och en tydlig lokal läges- och problembild, som vi får dels genom riksgemensamma drogvaneundersökningar som görs av centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) dels genom kommunens egna drogvaneundersökningar och dels via löpande lokalt lägesbildsarbete inom ramen för vårt lokala brottsförebyggande arbete Tygg-I-Ale. Den lokala lägesbilden innehåller bland annat information från medborgardialoger med våra invånare, information från de kommunala verksamheterna samt information och tips från allmänheten och olika aktörer i lokalsamhället.

Intervention

Intervention handlar i sin tur om att förhindra ohälsosamma vanor, riskbeteenden och missbruk genom att tidigt känna igen tecken och mönster samt ingripa tidigt och stoppa en negativ händelseutveckling - tex avbryta ett riskbruk eller ett missbruk.

Intervention handlar också om att erbjuda vård och behandling till de som redan befinner sig i ett risk- eller ett missbruk för att de ska kunna bryta sitt missbruk och återgå till ett normalt och hälsosamt liv.

Intervention fokuserar framför allt på ökad social kontroll och tidig upptäckt av riskbeteenden och tidigt ingripande genom koordinerade insatser (mellan hem, skola, fritid, socialtjänst och polis) runt individer och grupper i riskzon för missbruk och kriminalitet.

Även koordinerade insatser från kommun, polis och andra aktörer i syfte att t.ex. öka den sociala kontrollen och vuxennärvaron på en brottsutsatt plats, platssamverkan, ändringar i fysiska miljöer, liksom repressiva insatser från polisen och andra myndigheter för att minska tillfällen till brott samt strypa tillgången på narkotika och bekämpa organiserad brottslighet är andra exempel på interventiva åtgärder.Vård och behandling och återfallsförebyggande arbete (t.ex. SSPF) är ytterligare exempel på intervention.

Samma analogi gäller för de interventiva insatserna dvs. det gäller att anpassa dessa mot bakgrund av aktuell kunskap, som bygger på drogvaneundersökningar och aktuell lokal läges- och problembild i kommunen.

 

Intervention och prevention

Kunskap, verktyg och systematik i arbetet

För att kunna bedriva ett effektivt preventions- och interventionsarbete behöver vi ha tillgång till kunskap och verktyg.

Kunskap om drogvanor och drogtrender bland unga, får vi via drogvaneundersökningar och enkäter, brottsstatistik, anmälningar till socialtjänsten, aktuell forskning inom området samt löpande lägesbildsarbete och omvärldsspaning.

Verktyg finns i form av bland annat informationsmaterial såsom broschyrer och foldrar innehållande konkreta tips och råd och rapporter och undersökningar från Länsstyrelsen, IQ Initiativet, Systembolaget och CAN. En del av materialet återfinns längre ner under "Relaterad information". Mer material, verktyg och nyttiga länkar finns blanda annat på föräldrasidorna på ale.se/foralder.

SSPF, drogförebyggande föräldramöten, föräldracaféer och olika typer av föräldrastöd samt hjälp- och stödinsatser liksom brottsförebyggande insatser och insatser inom behandlingsvården och hälso- och sjukvården är andra exempel på konkreta verktyg.

Drogvaneundersökning (DVU)

CANlänk till annan webbplats har genomfört riksrepresentativa drogvaneenkäter bland skolelever sedan 1971 i årskurs 9, och sedan 2004 även i gymnasiets år 2.

Bland annat belyser undersökningarna utvecklingen av ungdomars drogvanor över tid och visar på skillnader mellan exempelvis kön och regioner. Utöver detta genererar den insamlade informationen goda möjligheter att göra mera detaljerade analyser av konsumtionsmönster, samband mellan droganvändning och risk- samt skyddsfaktorer etc och utgör således ett viktigt verktyg i ett långsiktigt, effektivt och kunskapsbaserat ANDT-arbete.

Som ett komplement till riksrepresentativa drogvaneenkäter som görs av CAN kan man genomföra årsvisa DVU:n på högstadiet. Syftet med dessa är att fånga upp nya trender och få en tydlig lokal lägesbild för aktuellt år och målgrupper samt använda underlaget som ett verktyg i det drogförebyggande arbetet med fokus på vårdnadshavarna.

Lokal lägesbild och tidig upptäckt och tidigt ingripande (TUTI)

Vi lever i en ständigt föränderlig omvärld med globala trender såsom globalisering, digitalisering, urbanisering, migration, hot från globala pandemier (t.ex. covid19) och en ökande psykisk ohälsa vilket gör att nya behov, nya preparat och nya drogtrender bland unga kan dyka upp plötsligt och skapa nya hot. Detta ställer än högre krav på kommunernas förmåga att vara receptiva för dessa signaler samt agila och dynamiska i sitt arbetssätt i syfte att snabbt kunna anpassa sitt lokala ANDT-arbete.

I Ale kommun ser vi därför löpande lägesbildsarbete som en viktig ingrediens och en viktig framgångsfaktor i ett effektivt lokalt ANDT-förebyggande arbete. Den lokala lägesbilden innefattar löpande analys av polisens brottsstatistik, anmälningar till socialtjänsten samt inkomna tips och signaler från invånarna och andra aktörer såsom t.ex. olika kommunala verksamheter, andra myndigheter, kollektivtrafik, lokala bostadsbolag, vaktbolag och närings- och föreningsliv. En viktig ingrediens i vårt lägesbildsarbete är ett löpande arbete med tidig upptäckt av ungdomar i riskzon och tidiga koordinerade insatser (TUTI) mellan hem, skola, fritid, socialtjänst och polis via SSPF.

Tillsammans med drogvaneundersökningen, och aktuell forskning inom ANDT-området utgör därför lägesbildsarbetet en viktig informationskälla och är ett viktigt verktyg i arbetet med att löpande anpassa insatserna, både de preventiva (t.ex. information om skadeverkningar, förebyggande informationsmaterial med tips och råd, tillsyn m.m) såsom de interventiva (informationsmaterial, hjälp- och stöd, behandlingsvård, brottsbekämpning m.m.).

Lägesbildsarbetet skapar en dynamik och framåtrörelse i ANDT-arbetet, stärker den lokala förankringen i kommunen och bidrar till att forma restriktiva attityder och syn på droger och missbruk, genom att involvera och engagera olika aktörer från civilsamhället.

Det befrämjar den tvärsektoriella- och organisationsöverskridande samverkan och stärker vårdnadshavarna och skolan i deras främjande och förebyggande arbete med barn och unga. Det underlättar samtidigt de rättsvårdande myndigheternas arbete mot narkotikarelaterad och annan brottslighet.

ANDT-årshjul - ett verktyg för ett systematiskt och kunskapsbaserat lokalt arbete

Som ett komplement i vår verktygslåda samt i syfte att ytterligare konkretisera och systematisera det lokala drogförebyggande arbetet har vi i Ale kommun tagit fram ett årshjul för det löpande arbetet under året.

Årshjulet har särskild fokus på högriskhelger och kommunikativa insatser och kampanjer med fokus på vårdnadshavare (även skolans egna arbete med eleverna) och med fokus på övriga vuxna i lokalsamhället.

Insatserna anpassas utifrån det som framkommer av vår kartläggning av den lokala ANDT-situationen såsom, drogvaneundersökningar (DVU) och lokal lägesbild. Lägesbildsarbetet inkluderar löpande arbete med tidig upptäckt och tidigt ingripande (TUTI) via SSPF.

Årshjulet inkluderar insatser på alla preventionsnivåer (universell, selektiv och indikativ) har både preventiva såsom interventiva inslag och bygger på systematik, kunskap, flexibilitet och långsiktighet.

Verktygen som exempelvis Ale kommuns ANDT-foldrar, innehållet på föräldramöten och löpande kommunikativa insatser uppdateras löpande mot bakgrund av behovsomården som framkommer i samband med DVU, lägesbildsarbete och löpande omvärldsbevakning - vilket tillför en agilitet och hållbarhet till arbetet.

För mer detaljerad information se PowerPoint-presentation "ANDT-ramverk och års-hjul för effektivt lokalt drogförebyggande arbete" och Drogkompassen - En handbok i praktiskt, lokalt drogförebyggande arbete - som du hittar under "Relaterad information".

Flödesschema ANDT
ANDT-års-hjul

Centrala arenor

Hem, skola och fritid är centrala arenor i det drogförebyggande arbetet, både vad gäller prevention såsom intervention.

Det offentliga rummet är en annan viktig arena och civilsamhället (lokalsamhälle) ännu en viktig aktör i det drogförebyggande arbetet.

Att engagera alla vuxna såsom tonårsföräldrar, lärare, fältare, nattvandrare, socialsekreterare, vaktmästare, idrottsledare, gymägare och företagare i det drogförebyggande arbetet och öka de informella kontrollmekanismerna i både hem, skola på fritid liksom i det offentliga rummet - är en central och mycket viktig framgångsfaktor i Ale kommuns drogförebyggande arbete.

Det görs genom bland annat löpande kunskapshöjande- och föräldrastödsinsatser utefter ett årshjul, medborgardialoger, insatser för ökad vuxennärvaro, brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser liksom ansträngningar för att öka medvetenheten om problematiken, forma restriktiva attityder samt etablera och upprätthålla starka nätverk i syfte att samverka kring unga och mot droger och missbruk.

Centrala arenor och aktörer ANDT

Helhetssyn, hållbarhet och agilitet

I Ale kommun arbetar vi utifrån en helhetssyn i syfte att ta ett samlat grepp om ANTD-området.

Vi tror därför att ett långsiktigt, hållbart och effektivt drogförebyggande arbete utgår ifrån aktuell kunskap och evidens inom ANDT-området i form av drogvaneundersökningar (DVU), forskning, omvärldsanalys och löpande lägesbildsarbete inklusive arbetet med tidig upptäckt och tidigt ingripande (TUTI). Detta i syfte att hålla jämna steg med drogtrenderna och vara agila och dynamiska i arbetssättet genom att snabbt fånga upp nya drogtrender och anpassa våra insatser och åtgärder. Det är samtidigt viktigt för att kunna följa upp, analysera, utvärdera och utveckla vårt arbete.

En bred lokal förankring, välutvecklad lokal- och regional samverkan och kunskapsutbyte mellan kommuner, länsstyrelser, regioner, myndigheter och lokalsamhället är därför en vitkig framgångsfaktor.

Drogförebyggande (ANDT) arbete handlar om


  • att öka medvetenheten om drogernas skadeverkningar i syfte att förhindra, minska risken för, alternativt skjuta upp tobaks- och alkoholdebut bland barn och unga


  • att stärka och hjälpa föräldrar att organsiera sig och samverka kring barn och unga i ANDT-frågor och upprätthålla en nolltollerans till tobak, alkohol och andra droger till minderåriga


  • att aktivt arbeta för att stärka skolan och fritid i deras arbete med ordinarie skolgång, godkända betyg, trygga och drogfria skolmiljöer och en drogfri, aktiv och meningsfull fritid


  • att arbeta med tidig upptäckt av ungdomar i riskzon samt tidiga koordinerade insatser (TUTI) mellan hem, skola, fritid och Polis (SSPF) för att förhindra och stoppa riskbeteenden och missbruk bland barn och unga


  • att stärka och engagera alla vuxna i det drogförebyggande arbetet och i arbetet med nolltollerans till tobak, alkohol och andra droger till minderåriga samt forma restriktiva attityder till ANDT


  • att bygga nya samt stärka redan befintliga nätverk i syfte att samverka med alla som arbetar drogförebyggande såsom till exempel föräldrar, skola, fritid, polis, primärvård, socialtjänst, näringsliv, föreningsliv, ideella organisationer och nattvandrargrupper


  • att aktivt arbeta för att förebygga missbruk och bekämpa narkotikarelaterad och annan brottslighet


  • att utöva tillsyn av tobaks- och alkoholförsäljningen i syfte att förhindra langning samt arbeta för att strypa tillgången på narkotika och förhindra öppen narkotikaförsäljning


  • att arbeta för dopings- och drogfria mötesplatser, gym, idrottsanläggningar och föreningsliv


  • att bidra till att invånarna gör hälsosamma val och befrämja folkhälsan


  • att omvärldsbevaka samt bidra i att utveckla det lokala drogförebyggande arbetet, utveckla behandlingsvården och hjälp- och stödinsaster samt bedriva återfallsförebyggande arbete i syfte att minska drogernas skadeverkningar och tillgänglighet


På följande sidor - under Drogförebyggande arbete - hittar du information om vårt drogförebyggande arbete utifrån om du är ungdom, förälder eller annan vuxen i lokalsamhället. Här finns också information till dig som vill lära dig mer om alkohol och droger eller få inspiration till att själv bidra till ett sundare Ale.

Fem tips till tonårsföräldrar

1. Var närvarande - prata med din tonåring och lyssna

En god relation är den bästa grunden man kan ge sitt barn. En bra relation handlar om att tidigt bygga upp ett förtroende och tillit. Det gör man enklast genom att varje dag tala med sin ungdom om helt vanliga vardagliga saker. Var genuint intresserad och visa att du bryr dig genom att vara nyfiken, ställa frågor och lyssna.

Lär dig mer om din tonåring, om deras vänner (och deras föräldrar), om relationer, om vad som händer i skolan, på fritiden och på internet. Inför en helg eller en ledighet kan det vara bra att vara nyfiken och ta reda på vad din tonåring tänkt göra, vilka vänner de ska träffa och var de ska vara. Fokusera på att lyssna så mycket som möjligt. Visa att du bryr dig och erbjud dig att skjutsa och hämta, kom överens om en tid att höras under kvällen.

Stanna uppe och vänta på att ditt barn kommer hem på kvällen. Glöm inte att tala om ekonomin, om kontanter, saldot på bank- och swishkontot och om inköp. Ha en öppen och ärlig dialog och var tydlig med att du behöver ha insyn i din tonårings fritid och ekonomi av ren kärlek och omtanke - inte på grund av ett kontrollbehov. Berätta igen om hur du ser på tobak, alkohol, fester, pengar, utetider osv.

2. Sätt tydliga gränser och ha koll

Forskning visar att tonåringar som bjuds på alkohol hemma börjar dricka tidigare och de dricker också mer. Om du som förälder köper ut alkohol till ditt barn "visar" du att det är ok att de dricker.

Tänk på att man inte kan lära sitt barn att dricka måttligt. Det enda du lär ut är - att dricka ! Risken att ditt barn råkar illa ut eller utvecklar ett risk- eller ett missbruk ökar också. Vi vet att hjärnan utvecklas ungefär fram till 25-års åldern och att ungas hjärnor tar stor stryk av alkohol. Var därför tydlig med att du INTE tillåter användning av någon form av droger (tobak, alkohol, narkotika) och berätta gärna varför. Skaffa kunskap om droger och andra preparat och håll dig uppdaterad i ämnet.

Det händer ofta att äldre syskon köper ut alkohol till sina minderåriga syskon, även kompisar och pojk- och flickvänner. Inkludera därför alla i dialogen om droger, tala om vad som gäller hemma hos er och sätt tydliga gränser. Kom överens om fritid och utetider, om att hålla telefonkontakt och höras av, om vad som gäller vid övernattningar, hemmafester m.m. 

3. Håll kontakt med din ungdom på fritid, helger och kvällar

När det gäller fritid, helger och kvällar kan det vara bra att bestämma en tid under kvällen då ni kan höras av på telefon. Kom överens om utetider, om vad som gäller vid hemmafester om att skjutsa eller hämta m.m.

Det är även bra att som förälder finnas tillgänglig på telefon om något skulle hända och se till att din tonårings telefon är laddad så att de kan ringa dig och ta emot samtal och SMS! Var vaken när ditt barn kommer hem på kvällen. Bjud gärna på en kopp te eller gör en macka. Prata om hur kvällen har varit.

4. Kom överens med andra föräldrar

Prata med andra föräldrar om hur de ser på tobak och alkohol, vilka tider som gäller för deras barn osv. Försök enas om gemensamma regler och en nolltollerans till tobak, alkohol och andra droger till minderåriga, om utetider, om att föräldrafria fester inte är okej m.m. Det underlättar för er alla, ökar den sociala kontrollen och slår hål på motargument som "alla andra får".

Tänk på att det är mycket svårt att stoppa droger i ett samhälle där vuxna i princip "legitimiserar" droganvändande genom att ha acceptans för att minderåriga får använda de lagliga drogerna i form av tobak och alkohol! Var därför extra tydlig med att du inte accepterar att minderåriga röker, dricker eller experimenterar med andra droger och gör klart att du vill att andra hör av sig till dig, angående ditt barn.

Byt ut telefonnummer och håll gärna kontakt med andra föräldrar, när era barn är ute på kvällar och helger. Bilda gärna en föräldragrupp och en chattgrupp med hjälp av sociala medier, så att ni enkelt kan hålla kontakt med varandra och hålla koll på era barn.

5. Om du känner oro - lita på din magkänsla, agera och sök hjälp!

Agera vid tidiga varningssignaler som tjuvrökning, alkoholdrickande, drogliberala kompisar, sen ankomst, skolk eller kraftigt försämrade skolresultat i samverkan med skola och fritid.

Misstänker du att din tonåring börjat med tobak, alkohol, doping eller andra preparat - försvåra och sök hjälp - visa att du bryr dig ! Tala med skolan, fritids, kommunens fältassistenter och andra föräldrar. Kontakta Polis och socialtjänst vid behov.

Erfarenheter från andra föräldrar visar att det är viktigt att lita på sin magkänsla som förälder, att agera, visa att man bryr sig och söka hjälp tidigt! Tänk på att det är lättare att bryta ett negativt beteende om man ingriper tidigt. De flesta unga slutar inte röka eller dricka på egen hand. Oftast är det en vuxen som ingriper och avbryter ett missbruksbeteende. Sist men inte minst - tipsa alltid Polisen vid misstanke om brott!

Läs mer på www.tonårsparlören.selänk till annan webbplats

Ungdomars vanor och behov

Genom att med jämna mellanrum undersöka invånarnas drogvanor och vad det får för konsekvenser, kan det förebyggande arbetet organiserat utifrån ett gemensamt utgångsläge. Utifrån detta utgångsläget kan arbetet organiseras för att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer för att utveckla ett missbruk.

Här hittar du mer info om olika undersökningar som genomförts i kommunen och vad dom har visat.

LUPP

I Ale vill vi ta ungdomarna och deras åsikter på allvar. Trygga ungdomar bidrar till ett tryggt samhälle och genom ungdomsenkäten Lupp, kan vi ta reda på hur det är att vara ung i Ale. Några av de olika områdena som undersöks är: hälsa, trygghet, droger, fritid och skola.

Läs mer om resultatet från tidigare genomförda Lupp-undersökningar här.

CAN - Skolelevers drogvanorlänk till annan webbplats

CAN genomför årligen undersökningar om drogvanor bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2.

Riksrepresentativa drogvaneenkäter bland skolelever har genomförts sedan 1971 i årskurs 9, och sedan 2004 även i gymnasiets år 2. Bland annat belyser undersökningarna utvecklingen av ungdomars drogvanor över tid och visar på skillnader mellan exempelvis kön och regioner. Utöver detta genererar den insamlade informationen goda möjligheter att göra mera detaljerade analyser av konsumtionsmönster, samband mellan droganvändning och risk- samt skyddsfaktorer etc.

2016 och 2019 var skoleleverna från Ale med i undersökningen. Resultatet från undersökningen är offentlig och finns på VGR:s hemsida.

Läs mer på CAN hemsida om skolelevers drogvanorlänk till annan webbplats

Sidan kontrollerades av:

den