Förälder och förmyndare

En förälder är både förmyndare och vårdnadshavare

En förälder till omyndiga barn är normalt sett både förmyndare och vårdnadshavare. I egenskap av förmyndare ansvarar man för förvaltningen av barnets ekonomiska tillgångar och företräder barnet i ekonomiska frågor. Att vara vårdnadshavare däremot innebär ett ansvar för ”allt annat”, som till exempel att barnet mår bra, att det utvecklas och får utbildning med mera. Det är viktigt att skilja på dessa båda begrepp.

Vad ska en förälder eller förmyndaer göra?

I texten nedan används begreppet förälder men den gäller även särskilt förordnad förmyndare.

Huvudregeln är att föräldrarna ska sörja för och bekosta barnets dagliga behov (försörjningsplikt). I det fall barnet har egna tillgångar, som barnet fått exempelvis genom arv och föräldern inte själv har ekonomiska resurser, så får barnets tillgångar tas i anspråk för inköp av cykel, dator, moped eller dylikt till barnet. De tillgångar därutöver som inte används till barnet ska placeras på bank eller motsvarande i barnets namn.

Föräldrar får inte blanda samman sin egen eller annans ekonomi med barnets genom att exempelvis sätta in barnets pengar på konto i förälderns namn. Föräldrar får heller inte ge bort barnets tillgångar till exempelvis ett syskon för att utjämna en eventuell orättvisa mellan barnen.

Föräldrarnas uppgift är att sörja för den omyndiges bästa och bevaka dennes rättigheter. Föräldrar ska också förvalta egendomen och se till att pengarna används till nytta för den omyndige. Från den dag den omyndige fyller 16 år ska barnet ges möjlighet att tycka till om viktiga beslut.

Som förälder är du enligt lag skyldig att meddela till överförmyndaren om barnets sammanlagda tillgångar överstiger 8 prisbasbelopp (380 800 kronor år 2021).

Föräldrar ska också få överförmyndarnämndens godkännande vid vissa rättshandlingar, till exempel vid mottagande av gåvor, frågor om lån eller köp och försäljning av fastigheter. I särskilda fall kan överförmyndaren kräva redovisning även om tillgångarna är mindre än åtta basbelopp.

Som huvudregel gäller att föräldrarna fritt bestämmer hur barnets tillgångar ska användas till barnet. I vissa fall kan dock föräldrarnas förvaltning av barnets tillgångar övergå till så kallad särskild förvaltning. Föräldrarna måste då bland annat redovisa barnets tillgångar till överförmyndarenheten.

Särskilt förordnad vårdnadshavare

Det är i normala fall föräldrarna som är vårdnadshavare och förmyndare för sina barn tills de fyllt 18 år, men det finns situationer då ett barn av olika skäl måste få en ny ställföreträdare som kan företräda barnet fram till myndighetsdagen.

När ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses?

En särskilt förordnad vårdnadshavare ska utses om båda föräldrarna avlider eller om föräldrarna vid utövandet av vårdnaden gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, eller om de i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Ytterligare en situation är om båda föräldrarna (eller den ena föräldern om denne är ensam vårdnadshavare) är ”varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden”. Med detta menas att föräldern under överskådlig tid inte kommer att kunna fatta beslut i frågor som rör barnet. Hindret kan till exempel bero på att föräldern försvunnit eller blivit allvarlig sjuk och sjukdomen inte bara är tillfällig.

En särskilt förordnad vårdnadshavare utses av tingsrätten på begäran av kommunens socialnämnd. Om förordnandet beror på att föräldern/föräldrarna har misskött sig, innebär förordnandet även att föräldrarna fråntas sitt vårdnadshavarskap. Föräldrarna har i dessa fall alltså inte längre rätt att besluta om några angelägenheter som rör barnet, till exempel vilken skola barnet ska gå i.

Vad innebär det att vara särskilt förordnad vårdnadshavare?

En särskilt förordnad vårdnadshavare blir automatiskt (om inte tingsrätten bestämmer något annat) också barnets förmyndare, vilket medför en skyldighet att ta hand om alla ekonomiska frågor rörande barnet. Ett uppdrag som särskilt förordnad vårdnadshavare består alltså av två delar: dels vårdnadshavarskapet, dels förmyndarskapet. En bättre, men lite otymplig, benämning vore därför ”särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare”.

Som särskilt förordnad vårdnadshavare är man redovisningsskyldig gentemot överförmyndaren på samma sätt som gode män och förvaltare. Detta innebär att den särskilt förordnade vårdnadshavaren varje år (före den 1 mars) ska lämna in en årsräkning som visar den omyndiges tillgångar och skulder vid förra årets början och slut samt den omyndiges inkomster och utgifter under året. Anledningen till att man måste redovisa till överförmyndaren är att uppdraget, som beskrivits, också omfattar förmynderskapet och därmed den omyndiges ekonomi.

Medförmyndare

Om en förälder till exempel inte klarar av att sköta sitt barns ekonomiska angelägenheter, kan en medförmyndare förordnas. Ofta räcker det dock att föräldrarna får stöd på annat sätt, till exempel genom ett ombud. Att förordna en medförmyndare är ett mindre ingripande alternativ än att entlediga en förmyndare och utse en ny. Frågor om förordnande eller entledigande av förmyndare avgörs av tingsrätten i den ort där barnet bor.

En medförmyndares uppdrag är begränsat till att företräda den omyndige i frågor som kan hänföras till den omyndiges ekonomi som till exempel att förvalta tillgångar, bevaka den omyndiges intressen vid ingående av avtal om vara eller tjänst och så vidare.

God man vid motstridiga intressen

Överförmyndaren ska förordna god man för en underårig då hens förmyndare eller förmyndarens make eller sambo och den underårige har del i oskiftat dödsbo. Detta kan till exempel vara fallet då både den omyndige och dennes förälder/föräldrar ärver samma person och således är dödsbodelägare i samma dödso.

Gode mannens uppdrag är då att vårda den underåriges rätt i boet vid boutredning liksom vid bodelning och skifte eller ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.

Överförmyndaren ska också förordna god man när den som har förmyndare ska företa en rättshandling eller vara part i en rättegång, men inte kan företrädas av förmyndaren. Detta innebär att god man ska förordnas då till exempel föräldrar vill ge bort en fastighet i gåva till sitt underåriga barn.

Tillfällig särskild god man vid motstridiga intressen

Överförmyndaren kan utse en särskild tillfällig god man i vissa situationer där den ordinarie ställföreträdaren (förmyndaren, god man eller förvaltare) på grund av jäv (motstridiga intressen) inte kan företräda huvudmannen.

En förmyndare får inte företräda sitt omyndiga barn om både förmyndaren och barnet är delägare i samma dödsbo. En god man måste då företräda barnet i de frågor som uppstår i dödsboet. En särskild god man måste också utses om den ordinarie ställföreträdaren önskar ingå någon form av avtal med huvudmannen. Den ordinarie ställföreträdaren får i en sådan situation inte företräda både sig själv och huvudmannen.

Jävsbestämmelsen tar inte bara hänsyn till ställföreträdaren utan också på ställföreträdarens make eller sambo. Skulle en huvudman till exempel vilja ingå ett avtal med den gode mannens make, krävs en särskild god man som företräder huvudmannen i frågan.

Detta gäller till exempel när:

• en god man vill hyra ut sin lägenhet till sin huvudman
• en god mans make/maka vill köpa huvudmannens bil
• en god man är i en rättstvist med sin huvudman

Reglerna för när överförmyndaren ska förordna en god man på grund av motstridiga intressen finns i 11 kapitlet 2 § föräldrabalken (FB).

Tillfällig god man för bortavarande arvinge

Om en en arvinge eller testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort och därför inte kan bevaka sin rätt i boet, eller om det är osäkert om det finns någon okänd arvinge, ska en god man förordnas. Med bortavarande menas också personer som försvunnit.

Uppdraget att bevaka en okänd eller bortavarande arvinges rätt innebär att gode mannen ska kallas till bouppteckning och närvara vid denna. Gode mannen ska vidare verka för att arvskifte kommer till stånd.

I vilka fall överförmyndarnämnden ska förordna en god man för bortovarande eller okänd regleras i 11 kapitlet 3 § föräldrabalken. Överförmyndaren ska förordna god man enligt ovan efter anmälan eller när behovet blir känt på annat sätt. Krävs en god man för den som har rätt i ett dödsbo, ska det anmälas till överförmyndarnämnden av den som har boet i sin vård.

Anmälan eller ansökan om god man för bortavarande eller okänd görs skriftligen till överförmyndarnämnden.

God man i förmyndares ställe

God man kan förordnas för en underårig vid specifika tillfällen då förmyndaren/förmyndarna är förhindrade att utöva sitt uppdrag. Såsom exempel kan nämnas föräldrars sjukdom eller längre fängelsevistelse. God man enligt 11 kap 1 § föräldrabalken förordnas även för utländska barn som kommer till Sverige utan medföljande föräldrar, men som har uppehållstillstånd.

Uppdraget innebär att företräda barnet i alla frågor som rör dennes tillgångar och angelägenheter kring dessa. Det betyder inte med automatik att gode mannen ska omhänderta barnets egendom. Det ingår dock inte i uppdraget att företräda barnet i personliga angelägenheter som inte kan hänföras till barnets ekonomi.

Blanketter